Jag vill vara vanlig, vad nu de e. Jag vill göra fel och erkänna de. Jag vill leva för dan och inte låta natten sluka mig nå mer.

Om dessa idiotiska tankar kan försvinna..
Har absolut ingenting att oroa mig över och det vet jag men ändå kan jag inte släppa vissa saker..
Vill kunna släppa allt och leva för nuet.


Och jag kan gråta först när dom har gått
ja mina känslor har jag svårt att lämna bort.
Om dom tror att dom har sårat mig
har dom bara missförstått.

Jag börjar om
varenda dag.
Försöker vara det dom vill att jag ska va
men när jag somnat på natten har jag glömt om jag själv mår bra.



Kommentera här!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback